Nordea skräller i årets rankning av bankernas hållbarhetslöften

den 2 december 2020

Från jumboplatsen till andra bästa storbank – Nordea tar i år ett jättekliv i vår granskning av bankernas riktlinjer för hållbarhet. Även Handelsbanken tar ett stort steg uppåt. Swedbank ligger kvar på en förstaplacering av de sju största bankerna. Medan SEB, som låg i topp bland storbankerna när vi lanserade Fair Finance Guide, hamnar allra sist.

Bankernas hållbarhetsbetyg 2020

För sjätte året i rad ligger de små nischbankerna, Ekobanken och JAK, i topp i vår granskning av bankernas riktlinjer för hur de investerar och lånar ut pengar. Men annars är det flera stora förändringar i året rankning. Mest har Nordea och Handelsbanken förbättrat sitt betyg med ökningar på 12 respektive 8 procentenheter. Nordeas förbättring är den största någonsin och Handelsbanken klättrar rejält från näst sista plats till tredje bästa storbank.

- Det är glädjande att flera banker har skärpt sina riktlinjer kring hållbarhet, säger Jakob König på Fair Finance Guide. Det visar att konsumentmakt är ett påverkansverktyg som verkligen fungerar och att alla mejl som kunderna skickat till sina banker haft effekt.

Klimatframsteg med stora luckor

Speciellt på klimatområdet har flera banker tagit betydande steg i år. Swedbank har antagit det mest ambitiösa målet att ställa om alla sina investeringar i linje med Parisavtalet till 2025. Handelsbanken, Skandia och Länsförsäkringar har antagit nya positioner om att sluta investera i fossilbolag i olika stor utsträckning. Längst har Handelsbanken gått med en utrensning av fossilbolag ur i princip alla sina fonder. Däremot har SEB, Nordea, Handelsbanken, Swedbank och Danske Bank betydligt svagare klimatriktlinjer för sin utlåning. En övergripande lucka är att policyn för att utesluta fossil verksamhet inte gäller deras befintliga lånekunder.

- I den mycket allvarliga situation planeten befinner sig i måste alla banker omgående rensa bort de fossilbolag som inte vill eller kan ställa om i linje med klimatmålen, både från sina investeringar och från sin utlåning, säger Jakob König. 

Svagt engagemang för djurskydd

Ett område där det däremot har hänt mycket lite sedan förra året är djurskydd. Majoriteten av de svenska bankerna tillåter fortfarande de värsta formerna av djurhållning, som fixering av suggor, uppfödning av kalvar isolerade i små boxar eller djurförsök till kosmetika. Av storbankerna är det bara Nordea som har antagit nya riktlinjer mot bland annat långa djurtransporter och djur som hålls i trånga burar. De svenska bankerna släpar också efter sina motsvarigheter i Nederländerna där bankerna i genomsnitt ställer sig bakom två tredjedelar av principerna, medan de stora svenska bankerna bara står bakom elva procent.

Efter djurskydd är skatteflykt och jämställdhet de temaområden där bankerna har svagast riktlinjer. När det gäller skatteflykt har Nordea, Handelsbanken och Länsförsäkringar dock förbättrat sig sedan förra året. Men mycket återstår att göra.

- Med tanke på att utvecklingsländer förlorar hundratals miljarder varje år i skatteflykt, långt mer än vad de får i bistånd, vore det önskvärt om bankerna ställer högre krav på multinationella företag att inte ägna sig åt aggressiv skatteplanering, säger Jakob König.

Mördarrobotar och levnadslön

Mest hållbara riktlinjer har bankerna när det gäller korruption, mänskliga rättigheter och arbetsvillkor. Flera banker har också skärpt sina riktlinjer kring kontroversiell vapenexport – framförallt Danske Bank, som börjat utesluta investeringar i vapenföretag som kopplas till kontroversiell export av konventionella vapen. Däremot är det ingen bank som tar avstånd från utveckling av så kallade mördarrobotar, det vill säga vapen som kan välja ut och attackera mål på egen hand.

- Att ingen bank har en policy mot att stödja företag som utvecklar mördarrobotar är anmärkningsvärt. Ett sådant ställningstagande borde vara självklart med tanke på att bankerna redan har riktlinjer mot landminor och klusterbomber, säger Jakob König.

Ingen bank ställer heller tillräckliga krav på att sömmerskorna i de modeföretag som bankerna är delägare i ska kunna leva på sin heltidslön.

- Vi har i en tidigare studie visat att många sömmerskor som syr kläder åt H&M:s underleverantörer ofta måste låna pengar för att få ekonomin att gå ihop, trots att de jobbar heltid. De trängs i bristfälliga bostäder och har svårt att ha råd med sjukvård och mat till sig och sina barn, säger Jakob König. Här behöver bankerna använda sitt inflytande för att påverka klädföretagen att ta ett större ansvar.

Läs mer

Rapporten: Svenska bankers hållbarhetsbetyg 2020

 

Tack för att du delar!

×