Bygget av en oljeledning i North Dakota i USA hotar ursprungsfolks mark men fortsätter trots att FN uppmanat att stoppa projektet. Nu visar vår granskning att svenska banker investerar nästan en halv miljard kronor i företagen bakom bygget och Nordea står för den absolut största delen.

I USA pågår de största protesterna på över 100 år från amerikanska ursprungsfolk mot bygget av en ny oljeledning, North Dakota Access Pipeline. Oljeledningen hotar indianstammen Standing Rock Sioux mark, dricksvatten och heliga platser. Projektet strider enligt FN mot konventionen om ursprungsfolks rättigheter eftersom indianstammen inte gett sitt samtycke till projektet. FN:s specialrapportör har uppmanat USA att stoppa bygget.

Vår granskning visar att svenska bankers fonder investerar hundratals miljoner kronor i de tre oljeföretagen som står bakom projektet. Totalt har de sju största bankerna i Sverige investeringar på 484 miljoner kronor i företagen Energy Transfer Partners, Sunoco Logistics Partners och Phillips 66. Nordea står för tre fjärdedelar av beloppet och det handlar nästan uteslutande om placeringar i företagsobligationer, vilket är en typ av lån till företagen.

– Det här är ett tydligt exempel där ursprungsfolk blir överkörda av företagsintressen trots att de har rätt till sin mark. Här har svenska banker ett ansvar som ägare och finansiärer att ställa krav på företagen för att försöka påverka situationen, säger Jakob König som är talesperson för Fair Finance Guide.

Här är en lista med fonderna som investerar i företagenEtt 30-tal miljöorganisationer deltar i uppropet mot projektet och flera kända personer har uttryckt sitt stöd, bland annat Lenoardo DiCaprio. Även i Sverige har det uttryckts protester, bland annat från Sametinget och 13 svenska riksdagsledamöter har protesterat i ett brev till president Obama .

– Även som bankkund har man möjlighet att påverka, genom att ställa krav på sin bank att sätta ordentlig press på företagen, säger Jakob König.

Uppdatering 9 feb 2017: Nordea har nu beslutat att sälja alla sina investeringar i protest mot projektet efter misslyckade försök att påverka företagen att respektera ursprungsfolkets rättigheter. Läs mer här