Situationen i Myanmar har försämrats kraftigt sedan militärkuppen i år. Landets militär har länge anklagats för grova kränkningar och folkrättsbrott mot minoriteter. Nu visar Fair Finance Guides granskning att svenska banker och flera AP-fonder har investeringar i bolag som kritiserats av FN för sitt nära samarbete med regimen. Klart störst belopp har Nordea som dessutom investerar i ett vapenföretag som fortsätter exportera krigsmateriel till landet.

Den 1 februari 2021 genomförde Myanmars militär en kupp. Kuppmakarna arresterade och höll kvar demokratiskt valda medlemmar i Myanmars regerande parti, installerade en junta och förklarade undantagstillstånd. Militären har sedan dess använt dödligt våld mot demonstranter och förhindrat tillgång till sociala medier och meddelandetjänster. Demokratiska institutioner och fria medier har stängts ned och många människor har arresterats, inklusive demokratiskt valda politiska ledare och människorättsförsvarare.

FN, akademiska experter, aktivister och grupper i civilsamhället har länge efterlyst en ekonomisk isolering av militären och dess affärspartners. Militären anklagas sedan tidigare för etnisk rensning och övergrepp mot etniska minoriteten Rohingyer. Utländska företag har uppmärksammats offentligt flera gånger på projekt och företag i Myanmar som är kopplade till militären och riskerna för medverkan i militärens brott. 

Ändå fortsätter svenska banker och AP-fonder att investera i tre bolag som kopplas till militärjuntan i Myanmar. Klart störst belopp investerar Nordea med totalt 269 miljoner kronor i tre bolag kopplade till militärjuntan. Ett av bolagen är ett indiskt vapenföretag som exporterar krigsmateriel till Myanmar.

- Att Nordea och våra allmänna pensionsfonder tjänar pengar på den humanitära katastrofen i Myanmar är oacceptabelt. De måste omedelbart lyssna på FN:s uppmaning att sluta stödja företag med kopplingar till Myanmars militärjunta, säger Jakob König på Fair Finance Guide.

FN fördömer utländska företags koppling till Myanmars militär

En FN-rapport från 2019 visade att militären äger och driver två stora företag – Myanmar Economic Holdings Limited (MEHL) och Myanmar Economic Corporation (MEC) – vars intäkter vida översteg alla civilägda företag i Myanmar. Företagen ägs och kontrolleras helt av militärens generaler. FN-rapporten drog slutsatsen att militärens affärsimperium gör det möjligt för juntan att säkerställa de finansiella resurser som krävs för att upprätthålla makten.

Rapporten slog även fast att utländska företag som är involverade i kommersiella relationer med Myanmars militär löper en "hög risk" att bidra eller kopplas till brott mot mänskliga rättigheter eller kränkningar av internationell humanitär lag. FN uppmanade därför utländska företag att "avbryta sina relationer" med företag kopplade till juntan i Myanmar.

Tre företag som kopplas till militärjuntan

• Adani Ports and Special Economic Zone Ltd är Indiens största privata hamnföretag, som bygger och driver hamnar. Adani har bland annat ingått ett avtal med militärens bolag MEC om att bygga och driva en hamn och betalar 290 miljoner USD i 50 år för detta. FN-rapporten hänvisar till Adanis verksamhet i Myanmar som ett “starkt exempel” på att ett utländskt företag direkt betalar militära konglomerat för användningen av deras egendom och därför direkt finansierar de kränkningar av de mänskliga rättigheterna som begås av Myanmars militär.
• POSCO är ett koreanskt konglomerat som har nära ekonomiskt samarbete med militären. Framförallt utvinner bolaget naturgas i gasfältet Shwe som genom ett vinstdelningsavtal genererar stora intäkter till statliga bolaget MOGE som nu kontrolleras av militären. Under 2017-2018 betalade POSCO över motsvarande 1,5 miljarder kronor till MOGE. POSCO har även två samägda bolag med militären inom stålproduktion. POSCO har även byggt och driver ett femstjärnigt lyxhotell på militärens mark och betalar enligt Justice for Myanmar hyra för marken till en del av militären som köper in vapen och ammunition till landet.
• Bharat Electronics är ett indiskt vapenföretag som exporterar krigsmateriel till Myanmar, trots situationen i landet. EU har sedan 1991 ett vapenembargo mot landet som dessutom skärptes 2018. Bharat Electronics exporterade under 2020 radarsystem till Myanmar. Företaget har tidigare exporterat radarsystem till militärbåtar 2014. Bharat har senaste tiden satsat extra på att öka exporten till Myanmar och etablerade under 2020 ett eget marknadskontor i landet.

Nordea är den enda som har investeringar i vapenbolaget Bharat Electronics, totalt 71 miljoner kronor, genom fyra av sina sparfonder. Även flera av AP-fonderna har tiotals miljoner kronor i Adani Ports och POSCO. AP7 och Swedbank är de enda som svartlistat något av bolagen, men på grund av andra orsaker.

För källhänvisningar läs här

*SEB uppger att de sålt innehavet i Adani Ports i mars 2021 och har därefter inga investeringar i de tre bolagen.

Läs Nordeas kommentar här

Uppdatering Sep 2021: Nordea har nu svartlistat alla tre bolagen i granskningen.