PageId: 25360

SVG: 6815

PNG: 6814

Svenska fondpengar fortsätter hota Amazonas

den 21 september 2021

I en ny rapport kan vi visa att svenska banker fortsätter investera flera miljarder av svenskarnas fondsparande i företag som bidrar till regnskogsskövlingen i Amazonas. Ingen av bankerna ställer tillräckliga krav på företagen. Därmed bidrar de till att driva på klimatförändringarna, kränka mänskliga rättigheter, understödja plågsamma djurtransporter och utarma den biologiska mångfalden.

Vår rapport Forests on Fire, tillsammans med Naturskyddsföreningen och World Animal Protection, visar att svenska banker investerar och lånar ut pengar till ett flertal stora företag som genom sin produktion, användning eller försäljning av soja och kött riskerar att driva på avskogningen av Amazonas och Cerradon i Brasilien. De sju största bankerna i Sverige investerar minst 9,2 miljarder kronor och har de senaste fem åren gett 2,3 miljarder i lån och finansiering till 27 av 61 granskade högriskföretag. 

- Vår granskning visar att svenska fondsparares pengar fortfarande bidrar till skövlingen och bränderna i Amazonas. Även om bankerna har bättrat sig något sedan vår rapport för ett år sedan, är det lång väg kvar. Amazonas riskerar att förvandlas till en savann och bankerna har, som delägare i företagen, ett stort ansvar för att stoppa utvecklingen, säger Jakob König på Fair Finance Guide.

I rapporten sticker Nordea ut med störst investeringar på 5,5 miljarder, medan Danske Bank och SEB har gett störst lån, totalt 2,2 miljarder Danske Bank har flest finansiella kopplingar till företagen, totalt 19 stycken, medan Skandia endast investerar i sex av dem.  

Bland annat har bankerna över tre miljarder kronor investerade i sojajättarna Archer Daniels Midland och Bunge, som båda kopplats till illegal avverkning i Amazonas. SEB har lånat ut flera hundra miljoner kronor till den amerikanska sojajätten Cargill, som senast i maj 2021 avslöjades med att köpa soja från olaglig avverkning och har utsetts till “världens sämsta företag” av miljöorganisationen Mighty Earth. Alla bankerna har också investeringar i den multinationella livsmedelskedjan Carrefour, som säljer kött från området, och i mejerijätten China Mengniu Dairy, som använder soja i djurfoder. Alla banker utom Swedbank investerar dessutom i riskkapitalbolaget Blackstone, vars bolag bygger infrastruktur som underlättar exploateringen av Amazonas.

Anmärkningsvärt är att flera av högriskföretagen, som Blackstone, Archer Daniel Midlands och Bunge, även hittades i en del hållbarhetsfonder, hos Danske Bank, Handelsbanken, Länsförsäkringar, SEB, Skandia och Swedbank.

Låga krav på högriskföretag 

Avskogningen av Amazonas och Cerradon drivs av den stora, globala efterfrågan på nötkött och soja till djurfoder. Både de företag som är aktiva på plats och de företag som säljer köttet, eller använder sojan, har ett ansvar för skövlingen i området. Därför undersökte vi i ett stickprov vilka krav bankerna ställer på tre stora företag högre upp i värdekedjan: 

  1. Carrefour SA – den största livsmedelskedjan i Brasilien, som säljer stora mängder nötkött från Amazonas.  
  2. China Mengniu Dairy – en av de största mejeriföretagen i Kina, det land i världen som importerar mest brasiliansk soja, framför allt till djurfoder. 
  3. Blackstone – det amerikanska riskkapitalbolaget som har stora investeringar i Hidrovias, ett bolag som äger och bygger hamnar i Amazonas för att skeppa mer soja från området. 

Resultatet från stickprovet var nedslående. I de flesta fallen hade bankerna ingen pågående dialog med företagen kring deras koppling till avskogningen av Amazonas. I de fall där det fanns en dialog ställde ingen av bankerna tillräckliga och tidsbundna krav på företagen. Speciellt bristfällig var kommunikationen med Blackstone, som ingen bank hade en pågående dialog med.   

Granskningen av bankernas påverkansarbete visade även att ingen av bankerna på ett trovärdigt sätt har tagit upp djurskyddsfrågor med bolagen. Alla sju bankerna saknar riktlinjer som förhindrar långa, plågsamma transporter av köttdjur från Amazonas.  

- Djurskyddsfrågor är generellt en blind fläck hos bankerna, trots att deras kunder värderar frågorna högt. När det gäller djuren som föds upp i Amazonas så fraktas de långt och under plågsamma förhållanden innan slakten. Här måste bankerna ta sitt ansvar och tydligt ställa djurskyddskrav värda namnet, säger Roger Pettersson, generalsekreterare på World Animal Protection Sverige.  

Svenska bankkunders protester har gett effekt 

Världens största regnskog, Amazonas, riskerar att förvandlas till en savann på mindre än en generation. Det vore förödande. Försvinner Amazonas, sätts irreversibla tröskelmekanismer igång, vilket leder till en accelererande spiral av ökande global uppvärmning.  

- Konsekvenserna av en fortsatt förstörelse av Amazonas går nästan inte att föreställa sig. Vi pratar om en fullskalig katastrof för det unika djur- och växtlivet, för ursprungsbefolkningen i området och för jordens klimat. Därför är det viktigt att bankerna tar sitt ansvar som ägare och ställer betydligt skarpare krav på företagen, säger Karin Léxen, generalsekreterare på Naturskyddsföreningen. 

2020 ledde vår granskning av svenska bankers kopplingar till skövlingen av Amazonas till att tusentals upprörda bankkunder mejlade sina banker och protesterade. Och det gav effekt! I vår nya granskning kan vi se att nästan samtliga banker har vidtagit åtgärder under året som gått. 

  • Danske Bank och Nordea har offentligt svartlistat det skandalomsusade köttbolaget JBS, på grund av deras ovilja att vidta tillräckliga åtgärder mot avskogningen i Amazonas. Danske Bank har dessutom svartlistat ytterligare sex kött- och sojabolag.  
     
  • Flera banker har gått med i nya sektorinitiativ, som syftar till att vända utvecklingen i Amazonas. Idag är alla banker, utom Danske Bank, aktiva i flera branschinitiativ och har tillsammans med andra finansaktörer undertecknat gemensamma brev som uppmanar företag och politiker i dessa sektorer att agera. Nordea, SEB och Handelsbanken lyckades exempelvis vid ett möte med Brasiliens vicepresident 2020 få till stånd ett tre månaders formellt eldningsförbud. Läs mer här.  

 

Att mejla sin bank lönar sig alltså. Nu behöver vi öka pressen!

 

Läs mer om granskningen:  

- hela rapporten hittar du HÄR 

- kommentarer på rapporten från Danske Bank, Länsförsäkringar, Nordea, SEB, Skandia och Swedbank

- mer ur ett miljö- och rättighetsperspektiv hos Naturskyddsföreningen

- mer ur ett djurskyddsperspektiv hos World Animal Protection 

- nyheten i Expressen, Dagens Nyheter och TV4

Tack för att du delar!

×