Svenska banker investerar miljarder av svenskarnas fondsparande i företag som bidrar till regnskogsskövlingen i Amazonas.
Rankingen visar hur höga hållbarhetskrav som bankerna ställer enligt deras egna riktlinjer för investeringar och utlåning. Men håller bankerna sina löften? Varningssymbolerna visar att vi hittat avvikelser. Klicka och läs mer!
Ekobanken ställer sig bakom 99 procent av de viktigaste standarderna och konventionerna inom hållbarhet och socialt ansvar. Bankens policy är att endast låna ut pengar till verksamheter som gynnar samhället socialt, kulturellt eller miljömässigt, såsom skolor, ekologisk odling, förnybar energi, rättvis handel, tidskrifter, kulturhus, sociala arbetskooperativ och konstnärlig verksamhet. Banken lånar inte ut pengar till företag som är aktiva inom vapen, gruvor, olja & gas och icke-förnybar energi. Ekobanken är den enda banken i Sverige som öppet redovisar vilka företag som banken ger lån till. Se Ekobankens betyg inom olika områden.
En granskning 2018 bekräftade att Ekobanken endast har utlåning till hållbar energi och ingen utlåning till fossil energi. Ekobanken har i övrigt inte haft någon finansiell koppling till de företag eller branscher som vi granskat hittills.
JAK Medlemsbank ställer sig bakom 96 procent av de viktigaste standarderna och konventionerna inom hållbarhet och socialt ansvar. Högst betyg har banken bland annat inom mänskliga rättigheter, biologisk mångfald och arbetsvillkor. JAK har relativt låga hållbarhetsrisker eftersom den bara lånar ut till små företag som är verksamma i Sverige. Banken lånar inte ut pengar till företag som är aktiva inom bland annat vapen, gruvor och fossila bränslen. JAK redovisar inte öppet vilka företag som banken ger lån till. Se JAK:s betyg inom olika områden.
I juni 2020 fick JAK en anmärkning och böter av Finansinspektionen för brister i rutiner för att motverka penningtvätt.
En granskning 2018 bekräftade att JAK endast har utlåning till hållbar energi och ingen utlåning till fossil energi. JAK har i övrigt inte haft någon finansiell koppling till de företag eller branscher som vi granskat hittills.
Swedbank ställer sig bakom 70 procent av de viktigaste standarderna och konventionerna inom hållbarhet och socialt ansvar. Högst hållbarhetskrav ställer banken inom mänskliga rättigheter och vid investering/finansiering av skogsbolag och oljebolag. Lägst krav ställer Swedbank när det gäller djurskydd. Se Swedbanks betyg inom olika områden.
– En granskning 2024 visade att Swedbanks utlåning bidrar till 14 miljoner ton i klimatutsläpp varje år, varav en tredjedel kommer från bankens lån till fossilbolag. Granskningen visade också att Swedbanks omställningsplaner har stora brister.
– En granskning 2022 visade att Swedbank lånat ut 12 miljarder till fossilbolag de senaste två åren, bland annat till kolbolag och till oljebolag som letar mer olja i Arktis.
– En granskning 2022 visade att Swedbank investerar 1,5 miljarder i ryska statskontrollerade bolag som funnits på EU:s sanktionslista sedan 2014. Swedbank har därefter sålt sina ryska investeringar.
– En granskning 2022 visade att Swedbank investerar nära 1,5 miljarder i H&M och har inte agerat tillräckligt kring problemet med att bolagets sömmerskor i Bangladesh inte kan leva på sina löner.
– En granskning 2021 visade att Swedbank har investerat 710 miljoner kronor i högriskföretag inom kött och soja som driver på skövlingen av regnskog och kränkningar av urfolks rättigheter i Amazonas och Cerradon. Granskningen visade ändå på en del förbättringar av bankens ansvarsarbete.
– En granskning 2021 visade att Swedbank lånat ut 40 miljarder kronor till fossilbolag sedan Parisavtalet slöts, bland annat till ett av Europas största kolbolag.
– En granskning 2020 visade att Swedbank har lånat ut över 11 miljarder kronor till oljebolag som utvinner olja i Arktis, trots att Swedbank har en policy som säger att företag ska undvika den typen av verksamhet.
– En granskning 2020 visade att Swedbank investerar 115 miljoner kronor i sojabolag och riskkapitalbolag som bidrar till bränder, avskogning och övergrepp i Amazonas.
– En granskning 2020 visade att Swedbank investerar 586 miljoner kronor i ryska gruvbolaget Norilsk Nickel som släppt ut över 20 000 ton diesel i en arktisk flod och försökt mörka utsläppet.
– En granskning 2019 visade att Swedbank investerar och lånar ut 2,3 miljarder kronor till vapenföretag som exporterar vapen till konfliktländer och förtryckande regimer, bland annat länder som deltar i Jemenkonflikten.
– En granskning 2019 visade att Swedbank investerar över två miljarder kronor i amerikanska riskkapitalbolaget Blackstone vars dotterbolag är inblandat i exploatering och bränder i Amazonas.
- Läs äldre granskningar här
SEB ställer sig bakom 68 procent av de viktigaste standarderna och konventionerna för hållbarhet och socialt ansvar. Högst hållbarhetskrav ställer SEB när det gäller korruption, arbetsvillkor och mänskliga rättigheter. Lägst krav ställer banken inom djurskydd och skatteflykt. Se SEB:s betyg inom olika områden.
– En granskning 2024 visade att SEB:s utlåning bidrar till 34 miljoner ton i klimatutsläpp varje år, varav över hälften kommer från bankens utlåning till fossilbolag. Granskningen visade också att SEB:s omställningsplaner har stora brister.
– En granskning 2022 visade att SEB lånat ut 46 miljarder till fossilbolag de senaste två åren, bland annat till kolbolag och till oljebolag som letar mer olja i Arktis.
– En granskning 2022 visade att SEB investerar 140 mkr i ryska statskontrollerade bolag som funnits på EU:s sanktionslista sedan 2014. SEB har därefter sålt sina ryska investeringar.
– En granskning 2022 visade att SEB investerar nära 3 miljarder i H&M och har inte agerat tillräckligt kring problemet med att bolagets sömmerskor i Bangladesh inte kan leva på sina löner.
– En granskning 2021 visade att SEB har investerat och lånat ut 1,6 miljarder kronor till högriskföretag inom kött och soja som driver på skövlingen av regnskog och kränkningar av urfolks rättigheter i Amazonas och Cerradon. Granskningen visade ändå på en del förbättringar av bankens ansvarsarbete.
– En granskning 2021 visade att SEB investerar 18 miljoner kronor i ett bolag som stödjer militärjuntan i Myanmar. SEB valde att avsluta sin investering i företaget.
– En granskning 2021 visade att SEB lånat ut 150 miljarder kronor till fossilbolag sedan Parisavtalet slöts, bland annat till några av de allra värsta kolbolagen.
– En granskning 2020 visade att SEB har lånat ut över 32 miljarder kronor till oljebolag som utvinner olja i Arktis. Banken har ingen policy mot att finansiera den typen av verksamhet.
– En granskning 2020 visade att SEB investerar 245 miljoner kronor i sojabolag och riskkapitalbolag som bidrar till bränder, avskogning och övergrepp i Amazonas. Efter granskningen har SEB uppvaktat Brasiliens regering med krav på åtgärder mot bränderna och avskogningen i landet.
– En granskning 2020 visade att SEB investerar 299 miljoner kronor i ryska gruvbolaget Norilsk Nickel som släppt ut över 20 000 ton diesel i en arktisk flod och försökt mörka utsläppet.
– En granskning 2019 visade att SEB investerar och lånar ut 9,5 miljarder kronor till vapenföretag som exporterar vapen till konfliktländer och förtryckande regimer, bland annat länder som deltar i Jemenkonflikten.
– En granskning 2019 visade att SEB investerar 100 miljoner kronor i amerikanska riskkapitalbolaget Blackstone vars dotterbolag är inblandat i exploatering och bränder i Amazonas.
- Läs äldre granskningar här
Danske Bank ställer sig bakom 63 procent av de viktigaste standarderna och konventionerna inom hållbarhet och socialt ansvar. Högst hållbarhetskrav ställer banken när det gäller korruption och vid investeringar/utlåning till bolag inom matproduktion och skogsbruk. Lägst krav ställer Danske Bank när det gäller djurskydd, jämställdhet och skatteflykt. Se Danske Banks betyg inom olika områden.
– En granskning 2024 visade att Danske Banks utlåning bidrar till 21 miljoner ton i klimatutsläpp varje år, varav en stor del kommer från bankens lån till fossilbolag. Granskningen visade också att bankens omställningsplaner har stora brister.
– En granskning 2022 visade att Danske Bank lånat ut 24 miljarder till fossilbolag de senaste två åren, bland annat till kolbolag och till oljebolag som letar mer olja i Arktis.
– En granskning 2022 visade att Danske Bank stödjer den förtryckande regimen i Qatar och investerar flera hundra miljoner i bolag som kopplas till kränkningar av migrantarbetares rättigheter.
– En granskning 2022 visade att Danske Bank investerar 124 mkr i ryska statskontrollerade bolag som funnits på EU:s sanktionslista sedan 2014. Danske Bank har därefter sålt sina ryska investeringar.
– En granskning 2022 visade att Danske Bank investerar knappt 700 mkr i H&M och har inte agerat tillräckligt kring problemet med att bolagets sömmerskor i Bangladesh inte kan leva på sina löner.
– En granskning 2021 visade att Danske Bank har investerat och lånat ut 2 miljarder kronor till högriskföretag inom kött och soja som driver på skövlingen av regnskog och kränkningar av urfolks rättigheter i Amazonas och Cerradon. Granskningen visade ändå på en del förbättringar av bankens ansvarsarbete.
– En granskning 2021 visade att Danske Bank lånat ut 85 miljarder kronor till fossilbolag sedan Parisavtalet slöts, bland annat till några av de allra värsta kolbolagen.
– En granskning 2020 visade att Danske Bank har lånat ut 17 miljarder kronor till oljebolag som utvinner olja i Arktis. Banken har ingen policy mot att finansiera den typen av verksamhet.
– En granskning 2020 visade att Danske Bank investerar 54 miljoner kronor i sojabolag och riskkapitalbolag som bidrar till bränder, avskogning och övergrepp i Amazonas.
– En granskning 2020 visade att Danske Bank investerar 129 miljoner kronor i ryska gruvbolaget Norilsk Nickel som släppt ut över 20 000 ton diesel i en arktisk flod och försökt mörka utsläppet.
– En granskning 2019 visade att Danske Bank investerar och lånar ut 2,9 miljarder kronor till vapenföretag som exporterar vapen till konfliktländer och förtryckande regimer, bland annat länder som deltar i Jemenkonflikten.
– En granskning 2019 visade att Danske Bank investerar över 400 miljoner kronor i svenska klädföretag vars kläder tillverkas av underbetalda sömmerskor i Bangladesh som inte kan leva på sin lön. Rapporten visar att Danske Bank inte agerat tillräckligt för att ställa krav och banken har inte heller ställt sig bakom kravet på levnadslön i sina riktlinjer.
– Flera avslöjanden har visat att Danske Bank kopplats till skatteflykt och penningtvätt, bland annat en av världens största penningtvättshärvor och Panamadokumenten.
– En granskning 2018 visade att Danske Bank investerat tre gånger så mycket i fossil energi jämfört med hållbar energi åren efter Parisavtalet. Inom utlåning gick nästan lika mycket till fossil energi som till hållbar energi.
– En granskning 2018 visade att Danske Bank investerar 163 miljoner kronor i företag som kopplas till allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter, bland annat oljebolaget Shell och DowDuPont. Danske Bank har inte satt tillräcklig press på företagen att ta ansvar.
– En granskning 2017 visade att Danske Bank investerar 145 miljoner kronor i Lundin Petroleum som anklagas för att ha bidragit till allvarliga övergrepp i Sudan, och banken hade inte ställt tillräckliga krav på företaget att ta ansvar.
– En granskning 2017 visade att Danske Bank investerar i företag som kopplas till kränkningar av ursprungsfolk och skövling av regnskog på Borneo och Danske Bank hade inte gjort tillräckligt för att försöka påverka företagen. En annan granskning 2017 visade att Danske Bank även investerar 98 miljoner kronor i indonesiska banker som finansierar palmoljebolag som skövlar regnskog.
– En granskning 2016 visade att Danske Bank investerade 11 miljoner kronor i företagen bakom den kontroversiella oljeledningen Dakota Pipeline i USA som kränker ursprungsfolks rättigheter.
– En granskning 2015 visade att Danske Bank investerat nästan 4 miljarder kronor i de största fossilbolagen i världen, varav nästan 300 miljoner i kolbolag.
- Läs äldre granskningar här
Nordea ställer sig bakom 61 procent av de viktigaste standarderna och konventionerna inom hållbarhet och socialt ansvar. Högst hållbarhetskrav ställer banken inom mänskliga rättigheter, korruption och vid investeringar/utlåning till skogsbolag. Lägst krav ställer Nordea inom djurskydd och vid investeringar/utlåning till energibolag. Se Nordeas betyg inom olika områden.
– En granskning 2024 visade att Nordeas utlåning bidrar till 23 miljoner ton i klimatutsläpp varje år, bland annat genom lån till fossilbolag. Granskningen visade också att Nordeas omställningsplaner har stora brister.
– En granskning 2022 visade att Nordea lånat ut 34 miljarder till fossilbolag de senaste två åren, bland annat till kolbolag och till oljebolag som letar mer olja i Arktis.
– En granskning 2022 visade att Nordea stödjer den förtryckande regimen i Qatar och investerar flera miljarder i bolag som kopplas till kränkningar av migrantarbetares rättigheter.
– En granskning 2022 visade att Nordea investerar över 2 miljarder i ryska statskontrollerade bolag som funnits på EU:s sanktionslista sedan 2014. Nordea har därefter sålt sina ryska investeringar.
– En granskning 2022 visade att Nordea investerar knappt 5 miljarder i H&M och inte agerat tillräckligt kring problemet med att bolagets sömmerskor i Bangladesh inte kan leva på sina löner.
– En granskning 2021 visade att Nordea har investerat 5,5 miljarder kronor i högriskföretag inom kött och soja som driver på skövlingen av regnskog och kränkningar av urfolks rättigheter i Amazonas och Cerradon. Granskningen visade ändå på en del förbättringar av bankens ansvarsarbete.
– En granskning 2021 visade att Nordea investerar 269 miljoner kronor i tre bolag som stödjer militärjuntan i Myanmar med både pengar och vapen. Efter granskningen valde Nordea att svartlista två av bolagen.
– En granskning 2021 visade att Nordea lånat ut 128 miljarder kronor till fossilbolag sedan Parisavtalet slöts, bland annat till ett av Europas största kolbolag.
– En granskning 2020 visade att Nordea har lånat ut 25 miljarder kronor till oljebolag som utvinner olja i Arktis. Nordea har ingen policy mot att finansiera den typen av verksamhet.
– En granskning 2020 visade att Nordea investerar 1,4 miljarder kronor i köttbolag, sojabolag och riskkapitalbolag som bidrar till bränder, avskogning och övergrepp i Amazonas. Efter granskningen har Nordea svartlistat ett av köttbolagen och har även uppvaktat Brasiliens regering med krav på åtgärder mot bränderna och avskogningen i landet.
– En granskning 2019 visade att Nordea investerar och lånar ut 5,2 miljarder kronor till vapenföretag som exporterar vapen till konfliktländer och förtryckande regimer, bland annat länder som deltar i Jemenkonflikten.
– En granskning 2019 visade att Nordea investerar 57 miljoner i det amerikanska fängelseföretaget GEO Group som driver flera av de migrantförvar i USA som kritiserats för att vara inhumana av bland annat Amnesty.
- Läs äldre granskningar här
Handelsbanken ställer sig bakom 58 procent av de viktigaste standarderna och konventionerna inom hållbarhet och socialt ansvar. Högst hållbarhetskrav ställer banken när det gäller korruption och vid investeringar/utlåning till fossilbolag. Klart lägst krav ställer Handelsbanken när det gäller djurskydd. Se Handelsbankens betyg inom olika områden.
– En granskning 2024 visade att Handelsbankens utlåning bidrar till 8 miljoner ton i klimatutsläpp varje år. Granskningen visade också att bankens omställningsplaner har stora brister.
– En granskning 2022 visade att Handelsbanken investerar knappt 1,2 miljarder i ryska statskontrollerade bolag som funnits på EU:s sanktionslista sedan 2014. Handelsbanken har därefter sålt sina ryska investeringar.
– En granskning 2022 visade att Handelsbanken investerar knappt 3,7 miljarder i H&M och inte agerat tillräckligt kring problemet med att bolagets sömmerskor i Bangladesh inte kan leva på sina löner.
– En granskning 2021 visade att Handelsbanken har investerat 1,2 miljarder kronor i högriskföretag inom kött och soja som driver på skövlingen av regnskog och kränkningar av urfolks rättigheter i Amazonas och Cerradon. Granskningen visade ändå på en del förbättringar av bankens ansvarsarbete.
– En granskning 2021 visade att Handelsbanken investerar 16 miljoner kronor i ett bolag som stödjer militärjuntan i Myanmar.
– En granskning 2021 visade att Handelsbanken lånat ut 6 miljarder kronor till fossilbolag sedan Parisavtalet slöts.
– En granskning 2020 visade att Handelsbanken investerar 142 miljoner kronor i sojabolag och riskkapitalbolag som bidrar till bränder, avskogning och övergrepp i Amazonas. Efter granskningen har Handelsbanken uppmanat Brasiliens regering att vidta åtgärder mot bränderna och avskogningen i landet.
– En granskning 2020 visade att Handelsbanken investerar 20 miljoner kronor i ryska gruvbolaget Norilsk Nickel som släppt ut över 20 000 ton diesel i en arktisk flod och försökt mörka utsläppet.
– En granskning 2019 visade att Handelsbanken investerar 310 miljoner kronor i vapenföretag som exporterar vapen till konfliktländer och förtryckande regimer, bland annat länder som deltar i Jemenkonflikten. Efter granskningen har banken beslutat att inte längre investera i vapenföretag genom sina fonder.
- Läs äldre granskningar här
Skandia ställer sig bakom 56 procent av de viktigaste standarderna och konventionerna inom hållbarhet och socialt ansvar. Högst hållbarhetskrav ställer Skandia när det gäller arbetsvillkor och korruption. Lägst krav ställs inom djurskydd och jämställdhet. Se Skandias betyg inom olika områden.
– En granskning 2022 visade att Skandia investerar 3,2 miljarder i H&M och har inte agerat tillräckligt kring problemet med att bolagets sömmerskor i Bangladesh inte kan leva på sina löner.
– En granskning 2021 visade att Skandia har investerat 175 miljoner kronor i högriskföretag inom kött och soja som driver på skövlingen av regnskog och kränkningar av urfolks rättigheter i Amazonas och Cerradon. Granskningen visade ändå på en del förbättringar av bankens ansvarsarbete.
– En granskning 2020 visade att Skandia investerar 47 miljoner kronor i sojabolag som bidrar till bränder, avskogning och övergrepp i Amazonas.
– En granskning 2019 visade att Skandia investerar 486 miljoner kronor i vapenföretag som exporterar vapen till konfliktländer och förtryckande regimer, bland annat länder som deltar i Jemenkonflikten.
– En granskning 2019 visade att Skandia investerar över 400 miljoner kronor i svenska klädföretag vars kläder tillverkas av underbetalda sömmerskor i Bangladesh som inte kan leva på sin lön. Rapporten visar att Skandia inte agerat tillräckligt för att ställa krav och banken har inte heller ställt sig bakom kravet på levnadslön i sina riktlinjer.
– En granskning 2018 visade att Skandia investerat lika mycket i fossil energi som i hållbar energi åren efter Parisavtalet. Skandias resultat var ändå bäst bland de sju största svenska bankerna och beror framförallt på att de gjort en miljardinvestering i vindkraft.
– En granskning 2018 visade att Skandia investerar över 228 miljoner kronor i företag som kopplas till allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter, bland annat oljebolaget Shell och DowDuPont. Skandia har förbättrat sitt påtryckningsarbete med flera av företagen sedan föregående granskning men banken fortsätter att agera otillräckligt i flera av fallen.
- Läs äldre granskningar här
Länsförsäkringar ställer sig bakom 56 procent av de viktigaste standarderna och konventionerna inom hållbarhet och socialt ansvar. Högst hållbarhetskrav ställer Länsförsäkringar när det gäller mänskliga rättigheter, korruption och arbetsvillkor. Lägst krav ställs inom djurskydd och vid investeringar i gruvbolag. Se Länsförsäkringars betyg inom olika områden.
– En granskning 2022 visade att Länsförsäkringar investerar knappt 125 mkr i ryska statskontrollerade bolag som funnits på EU:s sanktionslista sedan 2014. Länsförsäkringar har därefter sålt sina ryska investeringar.
– En granskning 2022 visade att Länsförsäkringar investerar knappt 1,3 miljarder i H&M och inte agerat tillräckligt kring problemet med att bolagets sömmerskor i Bangladesh inte kan leva på sina löner.
– En granskning 2021 visade att Länsförsäkringar har investerat 320 miljoner kronor i högriskföretag inom kött och soja som driver på skövlingen av regnskog och kränkningar av urfolks rättigheter i Amazonas och Cerradon. Granskningen visade ändå på en del förbättringar av bankens ansvarsarbete.
– En granskning 2021 visade att Länsförsäkringar investerar 5 miljoner kronor i ett bolag som stödjer militärjuntan i Myanmar.
– En granskning 2020 visade att Länsförsäkringar investerar 79 miljoner kronor i köttbolag, sojabolag och riskkapitalbolag som bidrar till bränder, avskogning och övergrepp i Amazonas.
– En granskning 2020 visade att Länsförsäkringar investerar 37 miljoner kronor i ryska gruvbolaget Norilsk Nickel som släppt ut över 20 000 ton diesel i en arktisk flod och försökt mörka utsläppet.
– En granskning 2019 visade att Länsförsäkringar investerar 466 miljoner kronor i vapenföretag som exporterar vapen till konfliktländer och förtryckande regimer, bland annat länder som deltar i Jemenkonflikten.
– En granskning 2019 visade att Länsförsäkringar investerar 800 miljoner kronor i svenska klädföretag vars kläder tillverkas av underbetalda sömmerskor i Bangladesh som inte kan leva på sin lön. Rapporten visar att Länsförsäkringar inte agerat tillräckligt för att ställa krav och banken har inte heller ställt sig bakom kravet på levnadslön i sina riktlinjer.
– En granskning 2018 visade att Länsförsäkringar investerat sju gånger mer i fossil energi jämfört med hållbar energi åren efter Parisavtalet. Länsförsäkringar hade högst andel fossil energi av alla bankerna i granskningen.
– En granskning 2018 visade att Länsförsäkringar investerar över 584 miljoner kronor i företag som kopplas till allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter, bland annat oljebolaget Shell och DowDuPont. Länsförsäkringar har förbättrat sitt påtryckningsarbete med flera av företagen sedan föregående granskning men banken fortsätter att agera otillräckligt i flera av fallen.
- Läs äldre granskningar här