Bankerna sviker H&M:s underbetalda sömmerskor
Svenska banker är delägare i modekedjor vars kläder tillverkas av sömmerskor som inte kan leva på sina heltidslöner. Bankerna använder dock inte sitt inflytande för att påverka klädföretagen att ta ett större ansvar för arbetarnas löner. Det visar vår nya granskning som gjorts tillsammans med Fair Action.
H&M är världens näst största modeföretag och den största inköparen av kläder i Bangladesh, där 80 procent av de anställda i textilsektorn är kvinnor. H&M framhåller gärna att de bidrar till kvinnors ekonomiska frigörelse, men de sömmerskor som är intervjuade i vår senaste rapport målar upp en annan bild. De måste ofta låna pengar för att få ekonomin att gå ihop, trängs i bristfälliga bostäder och har svårt att ha råd med sjukvård och mat till sig och sina barn.
- H&M säger att de vill ge textilfabrikerna möjlighet att höja lönerna. Men samtidigt uppger leverantörer i Bangladesh att H&M:s inköpare pressar priserna stenhårt så att det blir svårt att uppfylla, säger Maria Sjödin, författare till rapporten på Fair Action.
Bankerna är passiva
Bland de svenska storbankerna har inte en enda ställt tydliga krav på H&M att bidra till kostnaden för högre löner. SEB, Skandia och Swedbank rapporterar dock att de haft dialog med H&M om frågan de senaste åren. Handelsbanken och Länsförsäkringar däremot har inte haft någon dialog alls, medan Nordea och Danske Bank meddelat att de inte vill svara på våra frågor.
Saknar riktlinjer
Rapporten visar även att de svenska storbankerna inte har några riktlinjer som säger att företag ska se till att arbetarna hos leverantörerna ska vara garanterade löner de kan leva på.
- Många bankkunder lär bli besvikna när de får reda på att deras banker inte använder sitt inflytande för att förbättra situationen för sömmerskorna. Idag är det bara Ekobanken och JAK Medlemsbank som ställer krav på rättvisa löner enligt sina riktlinjer, säger Jakob König, projektledare för Fair Finance Guide.
Problem även hos KappAhl, Lindex och MQ
KappAhl, Lindex och MQ köper också kläder från Bangladesh och är granskade i rapporten. Till skillnad från H&M saknar de mål för att höja sömmerskornas löner och ingen av de svenska bankerna kan visa att de satt tillräckligt med press på företagen att höja sina ambitioner.
- Svenska klädföretag skapar viktiga arbetstillfällen i ett av Asiens fattigaste länder, men de får inte utnyttja sömmerskornas utsatta situation. Om bankerna ställer krav på mätbara löneökningar kan modekedjorna bli en positiv kraft som lyfter kvinnorna och deras barn ur fattigdom, säger Jakob König.
- Läs hela rapporten Broke in Bangladesh
- Läs kommentarer från Skandia och Länsförsäkringar
