Svenska banker fortsätter finansiera kolkraft
Trots Parisavtalet fortsätter svenska storbanker att låna ut flera hundra miljarder kronor till fossilbolag, bland annat till företag som utvidgar sin kolverksamhet. Värst är SEB och Nordea, följt av Danske Bank och Swedbank, medan Handelsbanken tagit stora steg mot att avveckla sitt stöd till fossilbranschen.
Fyra av storbankerna i Sverige har sedan Parisavtalet slöts fortsatt att finansiera och investera i företag inom fossilbranschen med hundratals miljarder kronor. Det visar vår nya rapport tillsammans med BankTrack. Bankerna stödjer bland annat företag som utvecklat ny kolkraft, borrar efter olja i Arktis eller använder utvinningsmetoder med särskilt hög klimat- och miljöpåverkan, som utvinning av oljesand och fracking.
– Vår genomgång visar att SEB, Nordea, Danske Bank och Swedbank stödjer några av de allra värsta fossilbolagen med mångmiljardbelopp. Jag är lite chockad faktiskt. Det här är inte vad svenska bankkunder förväntar sig att deras pengar används till, säger Jakob König på Fair Finance Guide.
I rapporten undersöks Skandinaviens största bankers investeringar och lån till fossilbranschen de senaste fem åren (2016-2020). Granskningen visar att fyra av fem svenska storbanker, trots Parisavtalet, har fortsatt stödja fossilbolag med totalt över 450 miljarder i lån och investeringar.
– Medan bankernas investeringar i fossilbolag har börjat fasas ut, har utlåningen till fossil verksamhet fortsatt som om klimatförändringarna inte fanns. Det beror mycket på att utlåningen är en insynsskyddad verksamhet. Det kunderna inte vet om kan de inte heller protestera mot, säger Jakob König.
SEB sticker ut
Värst av de svenska bankerna är SEB, följd av Nordea. Under de senaste åren har SEB gett miljardlån till det tyska kolkraftsbolaget Uniper som är en av Europas största utsläppare av koldioxid. Det har dessutom skett samtidigt som bolaget byggt ett nytt kolkraftverk. Uniper köptes 2019 upp av Fortum, en affär som finansierades med miljardlån från SEB, Nordea, Danske Bank och Swedbank.
SEB har också lånat ut miljarder till tyska kraft- och kolgruvebolaget RWE, som utvidgar sin kolbrytning i Garzweiler i Tyskland. Banken har även fortsatt att låna ut miljarder till världens största exportör av kol – det schweiziska kolgruvebolaget Glencore, som kopplas till barnarbete vid utvinning av kobolt i Demokratiska republiken Kongo och en rad andra oegentligheter som penningtvätt, korruption och skatteflykt. Det senaste miljardlånet gavs så sent som 2020, trots att Glencore var svartlistat av bankens egna fonder.
Se Kalla Faktas reportage om SEB:s fossilaffärer
SEB och Nordea har även lånat ut flera miljarder till oljebolaget ConocoPhillips som använder okonventionella utvinningsmetoder med särskilt hög klimat- och miljöpåverkan, som oljesand och fracking. SEB, Nordea, Danske Bank och Swedbank har också fortsatt pumpa in mångmiljarder i ett flertal stora oljebolag, bland annat bolag som utvinner olja i Arktis.
Några ljus i mörkret
I granskningen sticker Handelsbanken ut med en förhållandevis liten utlåning till företag inom kol, olja och gas jämfört med de andra storbankerna. Handelsbanken har också sedan slutet av 2019 rensat bort alla fossilbolag som saknar omställningsplaner i linje med Parisavtalet ur i princip alla sina fonder, något som bankens kunder redan tjänat ekonomiskt på. Ett liknande beslut togs i början av året av Swedbank. Däremot är det ingen av storbankerna som antagit ett förbud mot att låna ut pengar till fossilbolag.
Länsförsäkringar och Skandia, som vanligtvis ingår i Fair Finance Guides granskningar, omfattas inte av studien. Ingen av dem lånar ut pengar till större företag och därför inte heller till fossibolag. Däremot investerar de i fossilbolag. De små nischbankerna JAK och Ekobanken säger helt nej till att stödja fossilbranschen.
– Bankerna är centrala i klimatomställningen. Om vi ska klara oss från allvarliga klimatförändringar måste bankerna sluta finansiera fossilbolag som inte vill eller kan ställa om enligt Parisavtalet. Vi uppmanar alla upprörda bankkunder att höra av sig till sin bank och protestera mot att deras pengar används till att förstöra klimatet och vår gemensamma framtid, säger Jakob König.
