Ny databas ökar pressen på svartlistade bolag
Fossilbolag dominerar bland de bolag som av hållbarhetsskäl svartlistas av svenska banker och pensionsfonder. Det visar en ny, öppen databas som visar investerares svartlistningar av företag, som initiativet Fair Finance Guide står bakom.
En ny öppen databas – Financial Exclusions Tracker – ska göra det lättare för allmänheten att se vilka bolag och branscher som investerare bojkottar av hållbarhetsskäl. Databasen har samlat svartlistningar hos totalt 87 investerare i 16 länder, varav flera banker och pensionsfonder i Sverige.
- Syftet med verktyget är att visa vilka bolag som inte lever upp till investerares hållbarhetskrav. På så sätt ökar pressen på bolagen och deras ägare att agera på problemen, säger Jakob König som leder Fair Finance Guide.
Fossilbolag vanligaste svartlistningen
Resultatet visar att nästan var tredje bolag som svartlistas i Sverige är ett fossilbolag (31 %). Därefter följer bolag som kopplas till kontroversiella vapentyper (15%), exempelvis kärnvapen och klustervapen.
– Att fossilbolag toppar listan visar att konsumenttrycket haft effekt. Det är väldigt många som oroas av klimatkrisen och vill ha ett fossilfritt sparande idag, säger Jakob König.
Handelsbanken, SEB och Swedbank har alla uteslutit fossilbolag ur sina fonder men kan fortfarande investera i ett mindre antal energibolag som bedöms ställa om sin verksamhet i linje med klimatmålen. Bland de grönstämplade fossilbolagen finns flera kraftbolag, men inga bolag som utvinner fossila bränslen.
- Det är bra att bankerna har vänt på steken och bara investerar i bolag som uppfyller deras omställningskrav. På så sätt skapas en morot för fossilbolagen att snabba på utfasningen av fossila bränslen, säger Jakob König.
Att svartlista är att påverka
I Sverige har Swedbank, Danske Bank och Storebrand/SPP uteslutit klart flest namngivna bolag av hållbarhetsskäl. I andra änden finns en rad banker och pensionsfonder som väljer att inte publicera några namn alls. De missar därmed chansen att påverka bolagen.
- Att publikt svartlista bolag är det bästa sättet för investerare att öka pressen på bolag som inte lyssnar på hållbarhetskraven. Men svartlistningen måste vara synlig utåt för att det ska ha effekt. Det vill vi bidra till med den här öppna databasen, säger Jakob König.
Bland de svenska aktörer som inte redovisar svartlistade bolag finns AMF och Öhman Fonder. Även Swedbank har slutat publicera namnen på sin webbsida men har delat med sig av listan för användning i den nya publika databasen. Swedbank redovisar däremot inte skälet till svartlistningarna, vilket minskar effekten på bolagen.
Bland de enskilda företag som utesluts av flest svenska fondbolag finns brasilianska gruvbolaget Vale vars gruvdammar flera gånger brustit och lett till stor miljöskada och tagit många människors liv. Här finns också Walmart på grund av bolagets systematiska brister i arbetsvillkor och oljebolaget Enbridge som byggt en kontroversiell oljeledning i North Dakota i strid med ursprungsbefolkningens rättigheter (ett fall som Fair Finance Guide avslöjade svenska bankers kopplingar till).
Verktyg för journalister och miljöorganisationer
Den nya databasen gör det enklare för journalister och miljöorganisationer att se vilka investerare som tagit ställning mot specifika företag och sektorer. Exempelvis har svenska svartlistningar av bolag som bidrar till avskogning i Amazonas fångats upp i internationell media och visat att kritiken mot bolagen även kommer från finansiella aktörer.
- På det här sättet kan svenska finansaktörer hålla uppe trycket på bolag som de inte lyckats påverka genom dialog, säger Jakob König.
Databasen har utvecklats i samarbete med BankTrack, Both ENDS, Fair Finance International, Health Funds for a Smokefree Netherlands, Friends of the Earth Netherlands, PAX, Profundo Research Foundation, Rainforest Action Network och Environmental Paper Network.
