Bankerna måste göra mer för H&M:s underbetalda sömmerskor

27 januari 2022

Svenska banker är storägare i H&M men gör inte tillräckligt för att de som syr företagets kläder ska kunna leva på sin lön. Under pandemin har sömmerskornas löner försämrats ytterligare. Det visar vår uppföljande granskning tillsammans med Fair Action.

Trots att det har gått åtta år sedan H&M lanserade sin strategi för att textilarbetarna ska kunna leva på sina löner så har lite hänt på fabriksgolvet. Vår granskning visar att svenska banker ställer allt för låga krav på H&M att uppfylla målet, trots att de investerar nära 22 miljarder kronor i företaget.

Alla sju banker har idag påverkansdialog med H&M kring frågan men ingen har satt upp tydliga och tidsbundna krav på företaget. Bara Nordea och Skandia redovisar offentligt kring resultaten från påverkansprocessen.

– Bankerna måste bli tydligare med sina krav och öka trycket på H&M om det verkligen ska leda till höjda löner för sömmerskorna. Idag går utvecklingen åt fel håll, säger Jakob König som är projektledare för Fair Finance Guide.

Protester från bankkunder gav effekt

Granskningen är en uppföljning på rapporten Broke in Bangladesh från 2019 och visar att bankerna har ökat sitt engagemang kring frågan om levnadslön. Idag har samtliga sju banker en dialog med klädjätten om levnadslön jämfört med bara tre banker 2019.

Bäst påverkansarbete med H&M har Nordea som uppfyller 64 procent av kriterierna i granskningen, följt av Skandia som uppfyller 50 procent. Nordea och Swedbank har dessutom infört krav på levnadslön i sina riktlinjer för investeringar.

– Det är bra att bankerna lyssnat på kundernas protester, det visar att många höjda röster kan leda till förändring. Men vi måste fortsätta protestera för problemet är inte löst, säger Jakob König.

Påverkar hundratusentals människor

H&M är världens näst största modeföretag och totalt arbetar 1,6 miljoner människor i företagets leverantörsfabriker, varav över en halv miljon i Bangladesh.

– En sömmerska som syr kläder åt H&M i Indien eller Bangladesh behöver idag tjäna 70 procent mer för att kunna klara sig på sin lön. Under pandemin har lönerna till och med sänkts. Det är helt oacceptabelt. Många har nu svårt att betala för mat och medicin om de blir sjuka, säger Maria Sjödin, sakkunnig inom företag och mänskliga rättigheter på Fair Action.