Gröna pengar i svartlistade gruvbolag
Svenska banker och pensionsfonder investerar över 33 miljarder kronor i utvinningen av kritiska mineraler runt om i världen. Många av gruvorna kopplas till miljöförstöring och kränkningar av mänskliga rättigheter. Det visar vår nya granskning ihop med Naturskyddsföreningen.
– Klimatomställningen driver på efterfrågan på kritiska mineraler, men utvinningen får inte ske på bekostnad av miljön eller mänskliga rättigheter. Svenska banker och pensionsfonder har ett stort ansvar som investerare i branschen att se till att de negativa konsekvenserna minimeras, säger Karin Lexén, generalsekreterare i Naturskyddsföreningen.
En ny kartläggning som Naturskyddsföreningen och Fair Finance Guide står bakom visar att svenska banker och pensionsfonder satsar totalt 33,7 miljarder kronor på utvinning av kritiska mineral, genom investeringar i 58 gruvbolag runt om i världen. Störst investeringar går till utvinning i Sverige, Brasilien och Chile. Nordea och Swedbank är de två som investerar mest.
Svartlistade gruvbolag
Kartläggningen tar upp fyra exempel på gruvor med betydande hållbarhetsproblem.
En av gruvorna är Kamoa-Kakula Copper Mine i DR Kongo, där svenska investerare har investerat 402 miljoner kronor i gruvans huvudägare Ivanhoe Mines samt kinesiska Zijin Mining. Det sistnämnda bolaget har svartlistats av många investerare på grund av kopplingen till allvarlig miljöförstöring och kränkningar av mänskliga rättigheter. TV4:s Kalla Fakta har också tidigare rapporterat om problemen i sin dokumentär ”Dödsgruvorna”. Huvuddelen av de svenska investeringarna går till Ivanhoe Mines medan resterande 78 miljoner är SEB:s investering i Zijin Mining.
Ett annat exempel är gruvan Antapaccay Mine i Peru som anklagats för stora föroreningar och konflikter med lokalsamhällen och urfolk. Sjunde AP-fonden har investerat 529 miljoner kronor i gruvans ägare Glencore, som även det svartlistats av tiotals internationella investerare på grund av allvarliga hållbarhetsproblem.
Gröna fonder investerar
Huvuddelen av de svenska investeringarna i de tre exempelbolagen ovan är dessutom gjorda genom ljusgröna och mörkgröna fonder som lovat att ta särskild hänsyn till hållbarhet när de investerar.
– Det är väldigt anmärkningsvärt att de investerar i så pass kontroversiella gruvföretag. Särskilt när det sker genom gröna fonder, säger Jakob König som leder Fair Finance Guide.
En högriskbransch
Efterfrågan på kritiska metaller och mineral kommer öka med klimatomställningen, bland annat för att kunna bygga ut förnybar energi och annan fossilfri teknik. Gruvdrift innebär dock ofta stor miljöpåverkan i form av markförändringar, förlust av biologisk mångfald och luft- och vattenföroreningar – men effekterna varierar beroende på gruvans typ, plats och miljöåtgärder.
– Gruvprojekt leder även ibland till konflikter, tvångsförflyttningar, korruption och undermåliga arbetsvillkor som ibland liknats vid modernt slavarbete. Även om förhållanden kan variera beroende på plats och operatör så är gruvor och utvinning i fattiga och svaga stater att betrakta som en högriskbransch, säger Joakim Wohlfeil som är senior rådgivare kring naturresurser på Diakonia.
Investerare kan spela en positiv roll
Svenska finansaktörer kan påverka gruvbranschen i en hållbar riktning genom att ställa tydliga krav på bolagen kring transparens, respekt för mänskliga rättigheter, miljöskydd och social rättvisa. De kan också styra investeringarna för att minska behovet av fler gruvor.
– Svenska investerares fokus bör vara att främja cirkulära flöden och infrastruktur som kan minska behovet av kritiska mineraler, till exempel tåg och kollektivtrafik. På så sätt kan de bidra till att klimatomställningen blir socialt och miljömässigt hållbar, säger Karin Lexén, generalsekreterare Naturskyddsföreningen.
Läs mer
- Svensk sammanställning av rapportresultatet
- Hela rapporten Financing Critical Minerals but Failing Critical Safeguards
- Kommentarer från Handelsbanken och SEB.
Uppmana din bank att främja en rättvis klimatomställning!
