1. Byt till mer hållbara fonder

Fonder är det vanligaste sättet att spara i Sverige – och nu börjar det bli populärt att välja hållbart. Bra tycker vi!

De flesta fonder ger dessvärre en överdriven bild av hur hållbara och etiska de faktiskt är. I vissa fonder kan du till exempel hitta oljebolag bara för att de anses minst dåliga i sin bransch. Hållbarhetsfonder och etikfonder är ändå i regel mer hållbara än vanliga fonder. Här har vi listat några olika val du kan göra.

• Svanenmärkta fonder

Om du vill spara mer hållbart, undvika stora klimatrisker och slippa rota runt i fonddjungeln finns en enkel lösning: Svanen. Fonder som är märkta med Svanen nobbar olja, kol, vapen, länder som inte skrivit under Parisavtalet och företag som är inblandade i grov korruption. Det innebär dock inte att fonderna är helt gröna, men de har rensat ut många värstingar och fokuserar mer på hållbarhet än vanliga fonder. Svanen gör också uppföljning för att se till att fonderna lever upp till kraven. Det finns idag 19 Svanenmärkta fonder i Sverige.

• Omärkta hållbarhetsfonder
  

Du kan även välja andra hållbarhetsfonder som inte är Svanenmärkta. De heter ofta något med ”hållbar” eller "sustainability". Sådana fonder är i regel mer hållbara än vanliga fonder, men ingen garanti för att det är så hållbart som du förväntar dig.

Vill du lägga en del tid på att försöka jämföra olika hållbarhetsfonder? Då finns det några verktyg du kan ta hjälp av:

EU:s hållbarhetsklassificering (SFDR) är en ny redovisningsstandard som visar i vilken utsträckning fonden säger sig ta hänsyn till hållbarhet, indelat i tre klasser:

• Artikel 9 ("mörkgrön") = fonden har hållbarhet som mål
• Artikel 8 ("ljusgrön") = fonden tar viss hänsyn till hållbarhet
• Artikel 6 = fonden tar inte hänsyn till hållbarhet

De "mörkgröna" fonderna är de som tar störst hänsyn till hållbarhet. Vi har sällan hittat de mest ohållbara investeringarna i sådana fonder. Men det är ingen garanti att fonden är supergrön. EU:s standard ställer nämligen inte några krav på innehållet i fonden och det görs inte någon oberoende kontroll om fonden gör som den säger.

Man ska framförallt se upp med "ljusgröna" fonder som är den absolut vanligaste kategorin i Sverige. De här fonderna är i regel inte alls gröna utan det räcker att de tar någon sorts hänsyn till hållbarhet för att klassa sig så. Vi har ofta hittat riktigt ohållbara investeringar i "ljusgröna" fonder, exempelvis oljebolag i Arktis, köttbolag som driver på avskogningen i Amazonas eller vapenbolag som förser juntan i Myanmar med vapen.

Fondernas klassning framgår i fondinformationen och det finns detaljerad information för varje fond i dokumentet "Hållbarhetsrelaterade upplysningar".

Hållbarhetsprofilen är en sajt där fonderna själva redovisar vilken hänsyn de tar till hållbarhetsfrågor genom en särskild mall. På sajten kan du söka upp och läsa om en fond. Det finns även en filterfunktion för att filtrera fram fonder utifrån SFDR-klassning, andel hållbara investeringar och uteslutning av kontroversiella aktiviteter som tex fossila bränslen och djurförsök. En tumregel är att en fond som redovisar många krav och mer detaljerad information ofta är mer seriös än andra. Men ingen utomstående har kontrollerat om fonderna lever upp till sina löften. 

Morningstar är ett företag som rankar fonders hållbarhet genom att analysera företagen i fonden. Den enklaste ratingen är i form av jordglober. Fem jordglober är bäst och innebär att fonden ligger i topp i sin fondkategori. Betyder det att fonderna med högst ranking är supergröna? Nej, tyvärr inte. Fondkategorin kan i sig ha höga hållbarhetsrisker så rankingen visar bara att fonden är mindre ohållbar än övriga fonder. Hållbarhetsanalysen utgår också mycket från företagens egen hållbarhetsinformation som inte alltid speglar verkligheten särskilt väl. Betygen lämnar alltså en del att önska men ger ändå en bild hur fonden står sig relativt andra fonder inom en viss kategori.

Morningstar har också en annan märkning som heter låg kolidioxidrisk. Märkningen visar att en fond investerar i relativt mindre klimatskadliga företag än genomsnittet. Men det betyder inte nödvändigtvis fossilfritt. Märkningen tillåter att fonden placerar hela 7% i fossilbolag. Märkningen tar inte heller hänsyn till andra hållbarhetsaspekter. Våra granskningar har visat att fonder med märkningen investerat i företag som kränker mänskliga rättigheter, förstör miljön eller är inblandade i kontroversiell vapenexport.

Climetrics är ett annat verktyg som rankar fonders hållbarhet utifrån hur bra företagen i fonden hanterar miljöfrågor. Fokus i rankingen är klimat, avskogning och vattenanvändning. En topprankad fond ska inte ses som supergrön men den är mer klimatvänlig än andra fonder i sin kategori. Betygen sätts från ett till fem löv, där fem är bäst. Många svenska fonder finns med i urvalet, men inte alla. Bakom initiativet står bland annat CDP som är ett branschinitiativ för att öka insynen i företags, städers och staters klimatutsläpp.

• Gröna obligationsfonder

Om du tycker att det känns för riskfyllt med aktier kan du satsa på en grön räntefond, även kallad grön obligationsfond. Ingen större risk att förlora pengar, men knappast någon chans att tjäna en hacka. Fonderna satsar bland annat på gröna aktiviteter som förnyelsebar energi, energieffektiviseringar, vattenrening och andra miljöprojekt. De tar däremot inte hänsyn till vad företagen gör i övrigt, så var beredd på att pengarna kan användas till att göra tex flygplatser "grönare". I Sverige finns det tre gröna obligationsfonder: Storebrand Grön Obligation, SEB Green Bond Fund och Öhman Grön Obligationsfond. Det finns även Svanenmärkta obligationsfonder som investerar en stor del av pengarna i gröna obligationer.

Tänk på att fonder har olika risker och avgifter. Läs mer på Konsumenternas om hur du ska tänka.

2. Byt till en schysstare bank

Dina pengar på banken ligger inte orörda i ett bankfack tills du hämtar ut dem. De används till att finansiera och därmed stödja mer eller mindre schyssta företag – och din bank bestämmer till vad. Vilka krav ställer din bank? Vi har granskat och betygsatt Sveriges sju största banker, samt två mindre banker med hållbarhetsprofil. Här kan du kolla din bank och jämföra med andra.

Kanske är det dags att byta bank? Tänk på att du kan ha mer än en bank, om din favoritbank inte har alla tjänster du behöver.

3. Låt sparpengarna göra nytta direkt

Du kan också investera dina sparpengar i projekt eller verksamheter som ger en mer direkt samhälls- och miljönytta. Då används pengarna exempelvis till att bygga solpaneler eller ge mikrolån till människor i utvecklingsländer, och därmed bidra till samhällsutveckling och hållbar energi. Den här typen av sparprodukter erbjuds vanligen inte av din bank eller pensionsfond utan du måste vända dig direkt till de som skapat sparprodukten (länkar nedan). Tänk också på att insättningsgarantin vanligtvis inte gäller, det vill säga att du kan förlora pengar om nånting går fel. En enkel regel är att ju högre ränta som erbjuds desto högre är risken att förlora pengar. Här är några exempel på hur dina pengar kan göra mer direkt nytta.

• Trine - svenskt företag som lånar ut dina sparpengar för att bygga solpaneler på landsbygden i Afrika där människor ofta saknar tillgång till (hållbar) energi. Lånet betalas tillbaka löpande och räntan delas mellan dig och Trine. Avkastningen är relativt hög, cirka 5-7 procent utlovas, men det innebär också att risken är ganska hög.

• ETC Sol - svenskt icke-vinstdrivande företag som använder dina sparpengar för att bygga solpaneler och producera hållbar energi i Sverige. Vinsten från energin går tillbaka till dig som en 3-procentig ränta varje år. Risken är dock högre än ett bankkonto och insättningsgarantin gäller inte.

• Oikocredit - lånar ut dina pengar till människor i utvecklingsländer och ger dem därmed bättre möjlighet till självförsörjning. Det kan till exempel vara en bonde som behöver köpa en maskin som gör jordbruket effektivare, och därmed kunna betala tillbaka lånet med ränta. Din ränta bestäms i efterhand och har varit 0-2 procent per år hittills. Svenska Kyrkan är en av Oikocredits samarbetspartners.

• Crowdfunding - det finns många hållbarhetsprojekt och gröna verksamheter som du kan investera i genom att gå ihop med andra. I vissa projekt lånar du ut pengarna, i andra projekt blir du delägare. För varje projekt anges den förväntade räntan eller avkastningen. Insättningsgarantin gäller inte, vilket innebär att du inte får tillbaka pengarna om projektet går i konkurs. Exempel på populära plattformar för crowdfunding är Oneplanetcrowd och Abundance. Fler exempel på plattformar kan du hitta via Crowdspace.