1. Byt till mer hållbara fonder
Fonder är det vanligaste sättet att spara i Sverige – och nu börjar det bli populärt att välja hållbart. Bra tycker vi!
De flesta fonder ger dessvärre en överdriven bild av hur hållbara och etiska de är. I vissa fonder kan du till exempel hitta oljebolag bara för att de anses minst dåliga i sin bransch. Hållbarhetsfonder och etikfonder är ändå ofta schysstare än vanliga fonder, men det kan också vara stora skillnader. Här har vi listat några olika val du kan göra.
- Svanenmärkta fonder
Om du vill spara mer hållbart, undvika stora klimatrisker och slippa rota runt i fonddjungeln finns en enkel lösning: Svanen. Fonder som är märkta med Svanen nobbar olja, kol, vapen, länder som inte skrivit under Parisavtalet och företag som är inblandade i grov korruption. Det innebär dock inte att fonderna är helt gröna, men de har rensat ut många värstingar och fokuserar mer på hållbarhet än vanliga fonder. Svanen gör också uppföljning för att se till att fonderna lever upp till kraven. Det finns idag 24 Svanenmärkta fonder i Sverige.
- Omärkta hållbarhetsfonder och etikfonder
Du kan även välja andra så kallade hållbarhetsfonder eller etikfonder som inte är Svanenmärkta. De heter ofta något med ”hållbar” eller ”etik”, ibland på engelska. Sådana fonder är ofta mer hållbara än vanliga fonder, men ingen garanti för att det är hållbart som du förväntar dig. Till exempel är inte alla hållbarhetsfonder fossilfria. Ett undantag är svenska uppstickaren Proethos som vi tycker har en särskilt trovärdig grön profil och där du enkelt kan se vilka gröna verksamheter som företagen i fonden sysslar med, tex tågtransporter, solkraft, cykeltillverkning.
Vill du lägga en del tid på att försöka jämföra olika hållbarhets- och etikfonder? Då finns det några verktyg du kan ta hjälp av:
Hållbarhetsprofilen är en sajt där fonderna själva beskriver vilken hänsyn de tar till hållbarhetsfrågor. Ingen utomstående har dock kontrollerat om fonderna lever upp till sina löften. En tumregel är att en fond som redovisar många krav och mer detaljerad information ofta är mer seriös än andra. På sajten kan du söka upp och läsa om din fond. Det finns även en filterfunktion för att se vilka fonder som passar dina val. Här är några tips på hur du ska ställa in filtret för att få högsta kraven:
- ”Väljer in”: klicka i ”Hållbarhetsfrågor avgörande vid val av bolag”.
- ”Väljer bort": klicka i allt du inte vill att dina pengar ska investeras i. (Obs: fonderna har inte nödvändigtvis nolltolerans mot det du anger, läs fondens detaljerade information om vad avgränsningen avser.).
- Om du vill att fonden bojkottar företag som bryter mot internationella normer; välj ”Samtliga identifierade bolag”.
- Om du tror att det är bättre att fortsätta investera i företag som bryter mot internationella normer, så länge företagen visar tecken på att bättra sig; välj ”Bolag utan förändringsvilja”. Våra granskningar visar dock att fonder ofta inte agerar tillräckligt för att sätta press på företagen som bryter mot normerna.
- Om du vill att fonden bojkottar investeringar i värstingstater; välj ”Utgivna av vissa stater”.
- ”Påverkar” - klicka i allt.
Morningstar är ett företag som betygsätter fonder utifrån hur hållbara företagen i fonden är. Fem jordglober är bäst och innebär att fonden ligger i topp i sin fondkategori. Betyder det att fonderna med fem jordglober är supergröna? Nej, tyvärr inte. För att få fem jordglober behöver fonden bara vara bättre än andra fonder i sin kategori. Hållbarhetsanalysen utgår också mest från företagens egen hållbarhetsredovisning och tar inte hänsyn till fondförvaltarnas eventuella försök att påverka företagen. Betygen lämnar alltså en del att önska men är i dagsläget bland de enklare verktyg som finns för att jämföra fonder.
För att kolla en fonds hållbarhetsbetyg söker du efter fondens namn i sökrutan uppe i högra hörnet, klickar på fonden och skrollar sedan ner en bit på sidan för att se blåa jordglober. Om jordgloberna saknar färg har fonden inte fått något betyg, antingen för att det är en typ av fond som inte kan betygssättas eller så saknas tillräcklig hållbarhetsdata om företagen i fonden.
Climetrics visar fonders klimatbetyg och sätts utifrån hur klimatsmarta företagen är som fonden investerar i. En topprankad fond ska inte ses som supergrön men den är mer klimatvänlig än lägre rankade fonder. Betygen sätts från ett till fem löv, där fem löv är bäst. Många svenska fonder finns med i urvalet, men inte alla. Bakom initiativet står bland annat CDP som är ett branschinitiativ för att öka insynen i företags, städers och staters klimatutsläpp.
Låg koldioxidrisk är en märkning som används på flera fondtorg, bla Premiepensionen. Märkningen visar att fonden investerar relativt mindre i klimatskadliga företag, tex fossilbranschen. Dock tillåts upp till 7% av fonden att placera i fossilbolag. Märkningen tar inte heller hänsyn till andra hållbarhetsaspekter. Vid vår granskning hittade vi många fonder med märkningen som investerar i företag som tex kränker mänskliga rättigheter, förstör miljön eller är inblandade i kontroversiell vapenexport.
- Fossilfria indexfonder
Det finns också så kallade indexfonder som tar extra hänsyn till hållbarhet. Fördelen med indexfonder är att de har lägre fondavgifter men nackdelen är att de inte aktivt väljer ut de mest hållbara företagen. Numera finns dock indexfonder som tar bort de mest ohållbara företagen, såsom kol, olje och gas-företag. Som vanligt innebär inte detta att fonderna är supergröna, men de är i regel mer hållbara än andra indexfonder. De fossilfria indexfonder som går att hitta idag är Plusfonder hos SPP, Fossilsmart hos Länsförsäkringar och de Svanen-märkta indexfonderna XACT Sverige och XACT Norden hos Handelsbanken.
- Gröna obligationsfonder
Om du tycker att det känns för riskfyllt med aktier kan du satsa på en grön räntefond, även kallad grön obligationsfond. Ingen större risk att förlora pengar, men knappast någon chans att tjäna en hacka. Fonderna satsar på gröna aktiviteter som förnyelsebar energi, energieffektiviseringar, vattenrening och andra miljöprojekt. De tar inte hänsyn till vad företagen gör i övrigt, så var beredd på att pengarna kan användas till att göra tex flygplatser "grönare". SPP och SEB erbjuder idag de gröna obligationsfonderna SPP Grön obligationsfond och SEB Green Bond Fund. Det finns även Svanenmärkta obligationsfonder från Handelsbanken och Ålandsbanken som investerar en stor del av pengarna i gröna obligationer.
Tänk på att fonder har olika risk och avgifter, läs mer på Hallå konsument hur du ska tänka.
2. Byt till en schysstare bank
Dina pengar på banken ligger inte orörda i ett bankfack tills du hämtar ut dem. De används till att finansiera och därmed stödja mer eller mindre schyssta företag – och din bank bestämmer till vad. Vilka krav ställer din bank? Vi har granskat och betygsatt Sveriges sju största banker, samt två mindre banker med hållbarhetsprofil. Här kan du kolla din bank och jämföra med andra.
Kanske är det dags att byta bank? Tänk på att du kan ha mer än en bank, om din favoritbank inte har alla tjänster du behöver.
3. Låt sparpengarna göra nytta direkt
Du kan också investera dina sparpengar i projekt eller verksamheter som ger en mer direkt samhälls- och miljönytta. Då används pengarna exempelvis till att bygga solpaneler eller ge mikrolån till människor i utvecklingsländer, och därmed bidra till samhällsutveckling och hållbar energi. Den här typen av sparprodukter erbjuds vanligen inte av din bank eller pensionsfond utan du måste vända dig direkt till de som skapat sparprodukten (länkar nedan). Tänk också på att insättningsgarantin vanligtvis inte gäller, det vill säga att du kan förlora pengar om nånting går fel. En enkel regel är att ju högre ränta/avkastning som erbjuds desto högre är risken att förlora pengar. Här är några exempel på hur dina pengar kan göra mer direkt nytta.
Trine - svenskt företag som lånar ut dina sparpengar för att bygga solpaneler på landsbygden i Afrika där människor ofta saknar tillgång till (hållbar) energi. Lånet betalas tillbaka löpande och räntan delas mellan dig och Trine. Avkastningen är relativt hög, cirka 5-7 procent utlovas, men det innebär också att risken är ganska hög.
- ETC Sol - svenskt icke-vinstdrivande företag som använder dina sparpengar för att bygga solpaneler och producera hållbar energi i Sverige. Vinsten från energin går tillbaka till dig som en 2-procentig ränta varje år. Risken är dock högre än ett bankkonto och insättningsgarantin gäller inte.
- Oikocredit - lånar ut dina pengar till människor i utvecklingsländer och ger dem därmed bättre möjlighet till självförsörjning. Det kan till exempel vara en bonde som behöver köpa en maskin som gör jordbruket effektivare, och därmed kunna betala tillbaka lånet med ränta. Din ränta bestäms i efterhand och har varit 2 procent per år hittills. Risken är relativt låg men om du sparar hos Oikocredit genom ett konto hos Ekobanken så täcks sparandet av den statliga insättningsgarantin (upp till ca 1 mkr). Svenska Kyrkan är en av Oikocredits samarbetspartners.
- Crowdfunding - det finns många hållbarhetsprojekt som du kan investera i genom crowdfunding. I vissa projekt lånar du ut pengarna, i andra projekt blir du delägare. För varje projekt anges den förväntade räntan eller avkastningen. Insättningsgarantin gäller inte, vilket innebär att du inte får tillbaka pengarna om projektet går i konkurs. Exempel på populära plattformar för crowdfunding är Oneplanetcrowd, Abundance och Divvy. Fler exempel finns i Naturskyddsföreningens rapport “Världens grönaste sparprodukter”.